Vad är ARIA?
Vänligen notera att denna bild är AI-genererad.
Vad är ARIA?
Vänligen notera att denna bild är AI-genererad.
Vid Alzheimers sjukdom ansamlas amyloid-beta, både i form av plack i hjärnan och i blodkärl. Denna patologiska inlagring av amyloid-beta i kärlväggarna känd som cerebral amyloid angiopati (CAA), kan försvaga kärlväggen och leda till extravasation (läckage) av vätska och röda blodkroppar till hjärnans parenkym. Förekomsten av CAA hos patienter med Alzheimers sjukdom har rapporterats vara 48% jämfört med 23% hos åldersmatchade individer utan Alzheimers sjukdom.1
ARIA (Amyloid-Related Imaging Abnormalities) är avvikande MR-fynd kopplade till avlägsnande av amyloid-beta i hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom och förekommer i två former2-5.
ARIA-E (edema/effusion): avser parenkymalt vasogent ödem och sulkal effusion.
ARIA-H (hemosiderin/hemorrhage): avser cerebrala mikroblödningar ochsuperficiell sideros samt i sällsynta fall intracerebrala blödningar (makroblödningar).
ARIA-E och ARIA-H kan ibland förekomma samtidigt.3
Figuren nedan visar MR-fynd av ARIA-E och ARIA-H.
Patofysiologi
ARIA kan uppstå spontant vid CAA relaterad inflammation eller som en biverkning av antikroppsbehandlingar riktade mot amyloid-beta.6,7
Mekanismen tros vara kopplad till en inflammatorisk respons där avlägsnande av amyloid-beta från kärlväggarna ökar vaskulär permeabilitet. Detta kan resultera i läckage av proteinrika vätskor som syns på Fluid-Attenuated Inversion Recovery (FLAIR)-sekvenser vid MR (ARIA-E). Om röda blodkroppar läcker ut kan det istället resultera i ARIA-H, där mikroblödningar och sideros detekteras på T2*-viktad MR.4-7
Symptom
De flesta fall av ARIA är asymtomatiska och upptäcks vid uppföljande MR- undersökningar.2,7,8 När symtom förekommer är de ofta ospecifika och kan inkludera: huvudvärk, förvirring, illamående, yrsel, synstörningar och gångsvårigheter. I sällsynta fall kan allvarliga neurologiska symtom uppstå, såsom encefalopati, fokala neurologiska symtom eller epileptiska anfall förekomma. Dessa tillstånd kan kräva sjukhusvård inklusive intensivvård, kortikosteroider eller antiepileptika.2,7,9
Riskfaktorer för ARIA
En betydande riskfaktor för utvecklingen av ARIA är bärarskap av ε4-alleler i Apolipoprotein E (ApoE) med den högsta risken bland homozygoter. Andra riskfaktorer inkluderar tidigare mikroblödningar och typ av mikroblödning samt dosering av behandling med monoklonala antikroppar riktade mot amyloid-beta.2,3,7
Säkerhetsmonitorering med MR vid antikroppsbehandlingar riktade mot amyloid-beta
Identifiering av ARIA med MR är avgörande för diagnos och för att bedöma om behandlingen ska fortgå, avbrytas eller avslutas. Vid milda fall kan fortsatt behandling vara möjlig, medan mer allvarliga fall kan kräva ett behandlingsuppehåll. Hanteringen av ARIA bygger således på en avvägning mellan behandlingens nytta och dess risker. 1,4-6
Sammanfattning
ARIA är avvikande fynd vid MR-undersökning av hjärnan kopplade till amyloid-beta hos patienter med Alzheimers sjukdom; ARIA-E (vasogent ödem och effusion) och ARIA-H (mikroblödningar och sideros). Tillståndet kan uppstå spontant vid inflammatorisk CAA eller som en biverkning av behandlingar med monoklonala antikroppar mot amyloid-beta.
Ökningen av ARIA i samband med antikroppsbehandlingar tros bero på nedbrytningen av amyloid-beta som påverkar kärlväggarna och orsakar läckage av proteinrika vätskor (ARIA-E) eller läckage av röda blodkroppar (ARIA-H).
De flesta fall är asymtomatiska och upptäcks vid MR-undersökningar. När symtom förekommer är de ofta ospecifika, såsom huvudvärk, yrsel eller förvirring, men allvarliga neurologiska komplikationer kan förekomma.
Viktiga riskfaktorer för ARIA är APOE ε4-genotyp, tidigare mikroblödningar samt antikroppsbehandling riktad mot amyloid-beta. Regelbunden MR-övervakning är avgörande för att hantera ARIA och bedöma behandlingens fortsättning.
För information om ARIA vid behandling med LEQEMBI® (lecanemab) se Produktresumé nedan eller
Läs mer om Säkerhetsmonitorering med MRI
Referenser
1. Jäkel L, et al. Prevalence of cerebral amyloid angiopathy: a systematic review and meta-analysis. Alzheimers Dement. 2022;18(1):10–28.
2. Filippi M, et al. Amyloid-related imaging abnormalities and β-amyloid–targeting antibodies: a systematic review. JAMA Neurol. 2022;79(3):291–304.
3. Barakos J, et al. Imaging findings in amyloid-related imaging abnormalities. AJNR Am J Neuroradiol. 2013;34(10):1958–65.
4. Barakos J, et al. Detection and management of amyloid-related imaging abnormalities in patients with Alzheimer’s disease treated with anti-amyloid beta therapy. J Prev Alzheimers Dis. 2022;9(2):211–20.
5. Cogswell PM, et al. Amyloid-related imaging abnormalities with emerging Alzheimer disease therapeutics: detection and reporting recommendations for clinical practice. AJNR Am J Neuroradiol. 2022;43(9):E19–E35.
6. Greenberg SM, et al. Cerebral amyloid angiopathy and Alzheimer disease: one peptide, two pathways. Nat Rev Neurol. 2020;16:18–42.
7. Sperling RA, et al. Amyloid-related imaging abnormalities in amyloid-modifying therapeutic trials: recommendations from the Alzheimer’s Association Research Roundtable Workgroup. Alzheimers Dement. 2011;7(4):367–85.
8. Sperling RA, et al. Amyloid-related imaging abnormalities (ARIA) in Alzheimer’s disease patients treated with bapineuzumab: a retrospective analysis. Lancet Neurol. 2012;11:241–9.
9. Salloway S, et al. Amyloid-related imaging abnormalities in 2 phase 3 studies evaluating aducanumab in patients with early Alzheimer’s disease. JAMA Neurol. 2022;79(1):13–21.
Upptäck mer
