Utvecklingen av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom
Vänligen notera att denna bild är AI-genererad.
Utvecklingen av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom
Vänligen notera att denna bild är AI-genererad.
Utmaningar i läkemedelsutveckling mot Alzheimers sjukdom
Utvecklingen av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom har länge varit präglad av många misslyckanden. Trots upprepade förhoppningar om nya behandlingar har ingen hittills lyckats nå hela vägen. De läkemedel som finns tillgängliga idag, såsom kolinesterashämmare, lindrar symtomen, men har inte någon effekt på sjukdomens utveckling.
Kolinesterashämmares betydande roll för överlevnad
Kolinesterashämmare, som funnits sedan 1990-talet, ger en symtomlindrande effekt och är en vanlig behandling mot Alzheimers sjukdom. En nackdel är att behandlingens effekt försvinner gradvis om läkemedelsbehandlingen avbryts, vilket innebär att effekten inte är varaktig utan endast lindrar symtomen.1 En mycket begränsad långtidseffekt på kognitionen har observerats vid uppföljning efter fem år i det svenska demensregistret.2 Däremot har de som behandlats med kolinesterashämmare en överlevnad som är cirka dubbelt så hög jämfört med icke behandlade, åldersmatchade kontroller.3
Försök och misslyckanden
Det finns en lång lista av läkemedelsutvecklingsprojekt som har misslyckats vilka inkluderar hämmare av ß- och γ-sekretas, vaccination med Aß42 samt flera anti-amyloidantikroppar som bapineuzumab, crenezumab, solanezumab, aducanumab och gantenerumab.4 Orsakerna till dessa misslyckanden har varit varierande, bland annat suboptimala målproteiner, dålig passage över blodhjärnbarriären och för låga doser.4
Registrerade läkemedel
I många länder finns nu registrerade läkemedel, såsom LEQEMBI® (lecanemab) och Kisunla (donanemab) , som är inriktade på sjukdomens underliggande orsaker.5,6 Båda dessa läkemedel innebär troligtvis början på ett nytt synsätt på Alzheimers sjukdom. Det är särskild glädjande att svensk forskning har spelat en central roll i dessa framsteg.
Från arktisk mutation till resulterande läkemedel
Utvecklingen av LEQEMBI härstämmar från professor Lars Lannfelts forskning vid Uppsala universitet, om den svenska och den arktiska mutationen, som sträcker sig från 1990-talet till början av 2000-talet. Den kliniska utvecklingen har sedan dess genomförts i samarbete med det japanska företaget Eisai och lett fram till de paradigmskiftande resultaten från Clarity AD-studien som presenterades i september 2022 och publicerades i New England Journal of Medicine (NEJM) tidigt under 2023.5 I USA är LEQEMBI det första fullt godkända och subventionerade sjukdomsmodifierade läkemedlet för behandling av Alzheimers sjukdom. Europeiska kommissionen godkände LEQEMBI den 15 april 2025.7,8
Krävande omställningar men stora möjligheter
Större medicinska förändringar har genomförts tidigare och de innebär alltid en omställning för vården. Även om denna omställning i diagnosticering och behandling av Alzheimers sjukdom kan vara krävande på kort sikt är den relativt liten när man ser till långsiktiga resultat. Sverige har nu möjlighet att ta en ledande roll i det efterlängtade utvecklingssprånget inom vården av personer med Alzheimers sjukdom. Lyckas vi kan vinsterna visa sig bli stora för patienter och anhöriga samtidigt som det finns en potential att minska belastningen på sjukvården, den kommunala omsorgen och anhöriga över tid.
Sverige tar ledartröjan
Svensk forskning har redan gjort sitt för att leda utvecklingen av diagnosticering och behandling av Alzheimers sjukdom. Med systematiska och stegvisa anpassningar kan svensk vård ta över stafettpinnen och visa världen hur forskning och innovation snabbt kan omsättas i klinisk nytta. Sällan har Sverige haft en så tydlig möjlighet att visa att landet är en ledande Life science-nation som kan leverera från akademisk forskning hela vägen till bättre vård för patienterna.
Referenser
1. Rogers SL, et al. A 24-week, double-blind, placebo-controlled trial of donepezil in patients with Alzheimer’s disease. Neurology. 1998;50(1):136-45.
2. Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar [Internet]. Uppsala: SveDem; [datum okänt] [citerad 2025 jun 25]. Tillgänglig från: https://www.ucr.uu.se/svedem/
3. Xu H, et al. Long-term effects of cholinesterase inhibitors on cognitive decline and mortality. [Tidskrift saknas]. 2021;96:e2220–30.
4. Kim CK, et al. Alzheimer’s disease: key insights from two decades of clinical trial failures. J Alzheimers Dis. 2022;87(1):83-100.
5. van Dyck CH, et al. Lecanemab in early Alzheimer’s disease. N Engl J Med. 2023;388(1):9-21.
6. Sims JR, et al. Donanemab in early symptomatic Alzheimer disease: the TRAILBLAZER-ALZ 2 randomized clinical trial. JAMA. 2023;330(6):512-27.
7. U.S. Food and Drug Administration. FDA converts novel Alzheimer’s disease treatment to traditional approval [Internet]. Silver Spring (MD): FDA; 2024 nov 8 [citerad 2025 aug 26]. Tillgänglig från: https://www.fda.gov/news-events/press-announcements/fda-converts-novel-alzheimers-disease-treatment-traditional-approval
8. European Commission. Commission press release on Alzheimer’s disease treatment [Internet]. Brussels: European Commission; 2025 apr 15 [citerad 2025 aug 26]. Tillgänglig från: https://ec.europa.eu/newsroom/sante/items/879055/en
Upptäck mer
